Säljes!

Här lite grejer jag säljer.
Bra eller dåligt, du väljer:

Ihopskrynklat plast ifrån en glass.  Passar bra som konst till bland annat jazz.  Cirka 10 kronor vid snabb affär.  Ring eller kommentera här.
Ihopskrynklad plast ifrån en glass.
Passar utmärkt som konst till jazz.
Tio kronor vid snabb affär.
Ring eller kommentera här.
-

En Panodil Zapp-tablett.
Gör att huvudvärken känns mer rätt.
Säljes för 5 kronor.
Ej testad på råtthonor.
-

Penna ifrån NPC-Kvalité.
Bra att ha i fickan så fort du får en idé.
Endast 20 spänn.
Tidigare enbart använd av män.
-

Använd nödsnus när det tryter.
Går att använda cirka en halvtimme innan du byter.
2 kronor eller på köpet av annan övrig produkt.
Garanterat fri från sötma. Kan förekomma viss fukt.
-

Två små möbeltassar.
För alla typ av möbler dem passar.
1 för 3:- eller två för 5.
Nu slipper du repor i ditt hem.
-

Skott till luftgevär.
För problem och björnbesvär.
Ingår i kampanjen "Allt för inget".
Bara lägg ann och lyssna på plinget.
-

Gult plektrum av märket "Dunlop"
Används till gitarr. Glöm ej öronpropp.
15 spänn eller natura.
Det är billigt, sluta tjura.

Blackout

Har ej skrivit denna texten själv faktiskt men tycker det är en av dem bästa korta texterna jag läst på mycket länge.
Förövrigt känns det som den passar ganska bra idag.

Texten är ifrån Muse och låten heter precis som titeln "Blackout":

don't kid yourself
and don't fool yourself
this love's too good to last
and i'm too old to dream

don't grow up too fast

and don't embrace the past
this life's too good to last
and i'm too young to care

don't kid yourself

and don't fool yourself
this life could be the last
and we're too young to see

Sara

Skymningen kommer så tidigt numera,
ingenting verkar helt fungera
och ingenting är riktigt heller som förut
nej, alla vackra sagor har tyvärr ett slut
och alla slut är början på något nytt,
men vi orkar inte mer, vi borde redan för länge flytt
men ikväll gömmer skogen solen för oss två
Vi tittar på varann fast vi vet att det är ett "hej då".

Och vi gräver varsinn grop igen,
vi gömmer oss för världen och för ångesten
för finns man riktigt till,
om man inte vet vad man vill?

Men man måste lämna något bra
för att få något bättre, det var vad jag sa
Och vi båda vet att vi har lovat varann en evighet
Vi har alltid tagit vara på vad vi har,
för det är ju så med kärlek att ju mer man ger bort, desto mer har man kvar
men ikväll gömmer skogen solen för oss två
Och vi tittar på varann fast vi vet att det är ett "hej då".

Och vi gräver varsinn grop igen,
gömmer oss för världen och för ångesten
Finns man riktigt till,
om man inte riktigt vet vad man vill?

Gropen är djup
Snart når vi ett stup
Kanske är det något vi glömmer,
eller är det så att vi drömmer
Det är ingen fara, det kommer det aldrig att vara
för det kommer alltid förbli bara du och jag, Sara
för ikväll gömmer skogen solen för oss två
Vi tittar på varann fast vi vet att det är ett "hej då".

Vi gräver varsinn grop igen,
gömmer oss för världen och för ångesten
Finns man riktigt till,
när man inte riktigt vet vad man vill?

Power of One

Freedom's just another word
for a second chance and
I can't have it all, I will forget

I will try to embrace my feelings
of tranquility, equality and of sanity

Oh, my god
I can't feel anything no more
You're no good to me
I'm better of alone

There was a time
when I believed you
I trusted myself
but now it is over

I can't find the
answers from yesterday
I can't reach
the culmination
from back in the days

Freedom's just another word
for a second chance and
I can't have it all, I will forget

I will try to embrace my feelings
of tranquility, equality and of sanity

This is the way for me
to hold on for freedom
better go our own ways

I can't explain
we were equal in the decision
no further questions
I'd better go on solo

Freedom's just another word for me to have
a second chance
and I can't have it all, I will forget

Chains

Searching for a reason
to build my dreams on
nobody ever understands what
my flaws are made of

ugly words and painful lies,
to know my way I roll the dice
Grab a beer and you will feel like me,
just another fucking humanbeing

I’ve got no reason why I hide in the dark
I guess it’s my kinda answer of the Ark

I don’t’ know why I was made to understand
Many of my skills are worthless under my command
I don’t know why I was programmed to feel pain
Come to think about it I still act insane
I’m not sure what I believe in anymore
After all there’s nothing more than too ignore
But what am I postpone
I’ve been here so many times before

I don’t’ know why I was made to understand
Many of my skills are worthless under my command
I’m digging deeper inside myself
To realize that this pain is just another way to live

I don’t’ know why I was made to understand
Many of my skills are worthless under my command
There’s an earthquake in my mind
that’s distracting my inspiration

Linn

du tassar lätt på tå, och du smyger
förväntningarna gör att du nästan flyger
du går runt ett hörn och du känner hur det bränns
du kommer snart känna en stor och stadig potens

jag har laddat upp med med chips, skumpa och värmeljus
du kommer snart få sätta fri din lilla mus
Jag ser dig gå precis utanför mitt fönster,
nu slänger jag av mig mina kallingar med mönster.

Jag öpnnar min dörr och du springer in,
inatt är jag din, och du är min
Inget behöver sägas, det är talande tyst
du slänger av dig kläderna och blottar din byst

du hoppar på sängen, säger "Ge mig nåt stort",
men för dig ska jag vara långsam, inte gå på för fort
Jag kryper ner under täcket av sammet,
igår såg jag på teve, Kama-Sutraprogrammet

Ge mig din hand. Jag för den dit du vill.
den är glödande het som den varmaste grill
Och till kött, fi fan, har du aldrig sagt nej
Smakar som korv men luktar som pastej

Tiden är inne nu trycker jag den in,
den kommer fastna där inne, jag lovar dig, Linn

Linda

Hos dig finns det bara om och men
fast hos mig finns det bara ord om sanningen
Ja, du lever ditt liv som du alltid har gjort
alltid hållit dig långt ifrån din hembygdsort
fast du försakar all dens existens
för du älskar när det bränns,
eller gör du?

Är du så nöjd att du vantrivs med ditt liv?
Eller finner du tröst bland alla alternativ?
Så osäker på vad vill, eller så vet du vad du vill
det är bara tiden som står still.
Du lever och är som dem du föraktat,
fast med känslor du aldrig kontaktat.
Hur känns det nu?

Du försöker vara stillsam och tillbakadraget klok,
men när man tittar i dina ögon läser man dig som en bok.
Jag vet precis vem du är, jag har varit där du är.
Du lever i snön och väntar på en glaciär.
Du har nog aldrig kännt lycka inuti,
nej, för i ditt huvud hör du bara måsars skri.

Du känner dig bara trygg när du aktar din rygg.
Du har ett automatiskt försvar, som gör det till ett allvar.
Dags att ta till vara på alla minuter.
För ju mer du andas ut kan jag lova att du njuter.

Ja, lägg dig ner, ta det lugnt och andas ut.
Med frihet och lättnad tar man lättare beslut.
Det är ingen som orkar med dig mer,
alla springer ifrån dig, det är mer än vad du ser.

Men spring ikapp mig nu. Kom, bara kom!
Jag lovar dig fullständigt att du inte är som dom.
Du är fullkomlig, dem är tomma och blinda.
Vad du än förnekar så ser jag rakt igenom dig, Linda.

Dead Hand (of the past)

You gotta have a disease to be special
but with the intelligence you will be lead to ingorance
borders are-a changing, sorting the dreams to manipulation

Ph. D and A++
What is wrong with talent and guts
Dirty works for lawyers salaries
The difference is huge when you're burning calories

Well, we are special and we never grew up to fast
We believe in something that is real
Well, we are lost. We're the dead hand of the past
And we are drowning but got gills of stainless steel

You live in the bottom of your scratched and broken dreams
But they expect you to accept all of the national themes
And only with cash you can afford to stay sober
but forgetting 'bout the days in October

It's an endless struggle for perfection
as we're voting "ourselves" in the election
never understanding the real state of art
trying to be smart, by following your heart

Saknar dig.

7 år sen du försvann nu.
Saknar dig så enormt och saknaden blir större för varje år.
Kom tillbaks och möt mig så flyr vi tillsammans.
För alltid i mitt hjärta. För altid i min själ.
Du var är bäst.
Saknar dig.

The Shining Star

Tiden är knappt inne,
men vi försöker så tappert ändå.
Du har väckt mitt största sinne,
och jag hoppas att jag har gjort likaså.

Och det har funkat bra.
Vi lever nog precis som ett par ska.
Det är kyssar och mysiga nätter.
Det är parmiddagar med blombuketter.

Och det känns så förbannat rätt.
Att vakna med dig och din morgoncigarett.
Men det känns så fel.
När det saknas en stor del.

För jag tycker så synd om dig.
Som behöver sitta här, instängd med mig.
Du har ju ingenting här.
Bara hoppet om att du aldrig slutar va kär.

Jag ge dig allt, min vän.
Och då kommer vi aldrig hamna här igen.
Men jag har en bit kvar,
till att bli den som du kallar "The Shining Star".

För det känns som att det enda som finns mellan oss
är 3 vackra ord och vår kärlek förståss,
men med lite tålamod till.
Kommer jag ge dig precis allt som du vill.

Vi lever i en dröm.

Jag ge dig allt, min vän.
Och då kommer vi aldrig hamna här igen.
Men jag har en bit kvar,
till att bli den som du kallar "The Shining Star".

Vi lever i en dröm.

Therese

Det är så svårt för mig att förstå vad du menar.
Och det är möjligtvis svårt för dig att tala klarspråk. Så du genar.
Och din korthet i telefon, får mig att bli ett ovetande fån.
Du är ingen vältalig person, men du använder synonymer så jag smälter vid dess reflektion.

Jag kan ha det så här. Det är okej, för jag är kär.
Men mina tankar blir till rök. Som os i ett kök.
För jag vet. Jag är som du. Ingen atlet, men nöjd ändå.
Och lika rädd att vara ensam, i en värld byggd för två.
Jag är kanske bara en av dem som får dig känna glädje varje dag.
För när du vaknar upp bredvid mig är du fortfarande svag.

Så jag undrar, när du blundar, om det är mig du tänker på?
Om det här är du vill, eller om jag ska låta dig gå?

För det är så svårt att veta om jag betyder något för dig, eller om jag är en genväg till ditt slutgiltiga mål.
För när du slutar att le och du släpper min hand, förvandlas mitt hjärta till kol.
Jag blir så lätt paranoid av din tidigare promiskuitet.
Och det är något missuppfattat med ifrågasatt seriösitet.

För du har ju allt du vill, och du tar ingenting förgivet.
Och jag vet att det finns något större mellan dig och detta livet.

Och jag fick veta att du saknade mig, men inte om du faktiskt ville komma hem.
Och under flera nätter låg jag töntig, full och sömnlös, tills klockan slagit långt efter fem.
Och med min gitarr i mitt försvar. Kan jag bara sjunga alla frågor som jag har?

Är jag en man i ditt liv, som bara blandas med dina alternativ?
Jag har nog inte riktigt än, förstått vad du har för motiv.
Är jag en början på något som jag ännu inte förstår?
Eller är jag ett substitut, för dina förlorade spår.
Var allt du ville ha då, en räddning för något som du ville nå?
Som ett tåg du inte riktigt hann gå på.
Kanske har du bara mig tills dina vindar vänder.
För jag vet att du får lätt en noja om ingenting händer.

Och nu är jag kvar. Och du är någon annanstans.
Och jag har så svårt att veta om det finns någon romans.
Är jag en del av dig, eller bara en del i ditt spel?
Något du saknar när allt blivit fel?

Du kanske inte riktigt minns.
Men jag sa en gång till dig att var du än är, är jag glad att du finns.
Men det känns fel, för jag vill veta var du är.
Men framförallt skulle jag vilja ha dig här,
där du är trygg. Här gömms ingen skönhet.
Här kan du vara fri och slippa va' diskret.

Men nu ser du mig på avstånd, från en annan värld.
Och jag tittar på mitt tillstånd, och inser att jag aldrig var begärd.

Jag var nog bara en av många, som du med din blick lyckats fånga.
Och nu är jag fångad i en dans. Där man får nöja sig med distans.
Och även om det är knasigt att jag kan tänkas tycka,
att det jag tror, är att du nog äntligen mött lycka.

Du är fortfarande min tjej i min hypotes.
Jag är så hopplöst förälskad i dig, Therese.

The Eternal Light

Another day like Saturday
Living in a circle 24 hours
Painting my calender grey
'cause I've lost my powers

Computer games and one-night stands
Opportunities fell into my hands            
Three-day binges and then repeat again
I tried so hard to be a man

It's like a game,
for everything that God forbid
Was everything that I became
now I'm haunted by the things I never did

I'm the one without a name,
I'm writing poems in my book of shame
I failed right from the start when it began
but I tried so hard to be a man    

I will go out tonight,
While you sleep in denial
I've lost my line of sight,
now it's time for a trial
Sleep tight, my friend, you will see
This one's for you, you'll be free

Release my hand, I can't rely on myself,
no more to understand, I leave my poems on the shelf

I'm always yearning away, but never to come home
Even though, I know for sure that I'm born to be alone
It's time now for another plan
I tried so hard to be a man

I know the road I'll go,
I've followed it before
The eternal light will show,
if there is something more.
The eternal light will guide the way.
My destiny will show and tell if I should stay

I can't look the other anymore
'cause everyday is like the one before

When everydays the same,
There's no one else to blame
For every road I choose,
I always end up hanging loose.
For my inspiration I'm just a fan.
'cause I never grew up to be a man

I'm not the one for you, but you're the one I need
But you should know that you're the reason that I breath
Yeah, you're the reason that I breath
But I got to go.

Caroline

Jag ligger i din säng, och ser dig när du sover.
Du är det vackraste jag sett, du är den bästa ibland gåver.
Du drömmer, men jag är mer vaken än förr
Det är en varsam vind som blåser mot din dörr.
Det finns en trygghet i hela din atmosfär.
Du är som skapad av en fantastisk konstnär.
Så när jag är med dig, förändras mitt beteende.
Jag ser på dig och jag tänker på ditt leende.
Det finns så många tankar i mitt huvud just nu.
Dem skaver och dem bankar, jag tror den enda för mig är du.

Jag smeker dig försiktigt på din vackra kind.
Du skakar till. Jag skäms och blir äckligt påmind,
Att jag får inte längre röra, får inte tvingas bli förförd,
men din hud är så omänskligt len och oberörd.
Så det är svårt, för vinden avslöjar doften i ditt hår.
för när naturen skapar något vackert, sätter det sina spår.
Du sa att det var hårspray men jag vet att det är du,
och för varje gång jag andas in viskar mitt samvete: "Tabu".
Och det är så svårt att försöka vara frigid,
när vi haft det något gemensamt, en nu förlorad tid.
Och han jag hatar, han var här förut.
Vi käka chips och såg på film, men jag ville att den skulle ta slut,
Så han kunde lämna mig ensam med dig
Är inte olycklig kärlek vacker, så säg?

När du gick förra gången, så lät jag dig gå.
För jag visste att mera kärlek än så här kan jag inte nå.
Så du gav bort din hand, till en annan kavaljer.
Men jag tror du tänker på mig ibland, när han blundar och du ser.
Men fy fan, vad jag älskar, han den där, din nya man.
Han kommer alltid kunna ge dig, det jag inte kan.
För vad vi än var, och vad vi än är,
är det alltid 30 mil som håller oss isär.
Han är det bästa du kommer att få, någonsin.
Men jag kommer alltid hata honom för att han är din.
Men jag vill inte försvinna. Nej, jag kan inte det.
Men imorgon tvingas jag tillbaks till min fruktade verklighet.

Nu vänder du ryggen mot mig, och jag gör likaså.
Jag måste släppa dig. Jag måste låta dig gå.
Jag hoppas du blir lycklig och finner det du vill.
För dig ska tiden aldrig stå still.
Och nu har det nästan gått en vecka.
Det fanns inget mer att upptäcka.
Så allt är förgäves. Ingen avskedspuss.
Så jag lämnar dig nu och kliver på min buss.
Och det är en lång resa. Jag lär sitta här en stund.
Men jag hade inte bytt bort min plats för en enda sekund.
Jag kommer hem och drar för min gardin.
Vi kommer ses igen, i fantasin, Caroline.

Futurum Exaktum Preteriti

Jag ser hur molnen rör sig,
men min blick färgar himlen svart.
Jag känner vinden på mig,
jag har nog suttit här en kvart.

Men hos mig i Hammer Hill, där står tiden alltid still,
men jag vill ju att du kommer hit och färgar världen vit.
För jag är en liten skit som bara klagar med kritk,
och överallt och ingenstans, får jag bara kärlek på distans.
Jag vill ju bara vara, tillsammans med dig, Sara
även om världen är grå, så vill jag du består
i allt jag får och där jag går
Och när jag saltar mina sår.

Jag vågar chansa, men jag vägrar att dansa.
För jag vet vad jag vill och vad jag kan. Jag är ju trots allt man.
Och jag vet att du kanske inte riktigt förstår, hur jag mår,
Man kankse står, men det finns en tid då alla faller, då det känns som man sitter bakom lås, bom och galler.
Då viskar man ditt namn, och bara drömmer om din famn.

Efter en tid av lögn och svek, finns inget välbehag.
dem trånar efter kärlek, var och varannan dag,
men dem känner inte som jag.

Dem lever sina live som en tickande handgranat,
och när dem går fria så går dem i celibat.
Och jag kanske gjorde likaså, och jag låt dig gå.
Jag trodde det var rätt beslut att ta, men bara fram till ida'.

För imorgon när jag vaknar, då är det dig jag saknar.
Jag minns den tid; du var underbar, men jag lämnade dig kvar.
Nu får jag sota, och i lådorna rota,
för att få en glimt av dig igen,
Och från den tid då vi två, var en.

Déjà Vu

Hon är frigjord och modern,
hon har provat det mesta.
En promiskuitet i nödvärn,
hon har varit med dem flesta.

Och solen har blekt hennes hår,
hon söker uppmärksamheten ifrån igår.
Hon är vilsen ibland män.
Hon ska finna lycka, men inte än.

Hon tar sig hem ibland och andas ut.
Hon gråter, men det är mer ett tjut.
Hon säger att hon har det bra,
att det är så det det ska va.
Fast innerst inne har hon en hemlighet. Hon vet. Det är ensamhet.

Hon söker verklig kärlek, men på diskotek. Tar allting som en lek.
Hon tror det är så här man gör, men hon hon gör fel. Hon spelar ett spel.
Och efter några nätter med nån Don Juan, tror hon att dem funnit varann.
Men han vänder om, lika snabbt som han kom.
Nu är han hennes vän, men hon är vilsen igen.

Hon förtränger kvällarna med ragg på krogen.
Tvingar fram ett skamligt förslag och låtsas vara mogen.
Hennes tankar står still men hon vet vad hon vill.
När kvällen är slut lyckas hon få ett ligg, hon gör sitt beslut när han bjuder på cigg.
Hon följer med hem till honom. Nu var det bråttom.
Dem myser och somnar i ett välbehag. Det hade varit en underbar dag.
Hon vaknar upp morgonen därpå, och är varsamt på.
Igår var då, nu fick hon gå.

Hon vinglar hem, sorgsen i morgonens sken.
Hon kände sig oerhört lurad och klen.
Hon bestämmer sig för att åter försöka ikväll,
men inombords skriker hon i flera hundra decibell.
men även om hon vet att hon inte är den sista och enda.
Så kommer hennes tur snart att vända.

Och där står jag och ser henne.
Hon har ett vackert och fint hårspänne.
Hennes ögon är som ett ändlöst hav.
Mitt hjärta bultar likt hästar i trav.
När ska jag falla i hennes smak.
Jag känner faktiskt samma sak.

Alexandra

Vi borde inte ligga här och sova bort hela dan
Vi borde ta en promenad längs furu och gran
Vi borde ta och visa världen vår rätt att finnas till
Vi borde känna en känsla av vår i April
Vi borde öppna våra ögonen och se oss omkring
Allting är större än ingenting

Vi borde fira varje kväll, med fest, ståhej och brus
Men istället dränker vi våra sorger i ett underbart rus
Vi borde berätta om våra liv som i en vacker liten saga
och sluta klaga över att vi faktiskt är svaga

Vi borde finna frid i vår ungdomstid
Älska någon och vakna bredvid
Lära känna varje individ
Utan att ta strid

Vi borde inte ge efter för våra desperata behov
Vi borde ta den tid i nuet som om det vore ett prov
Vi borde inte leva i en värld av höga krav
Inte heller ställa frågor som inte har ett svar

Men här ligger vi i sängen jag och du,
Klockan har blivit sju,
men våra drömmar har slagits itu

Var är världen vi inte ser?
Var är sorgen när du gråter?
Var är glädjen när du ler?
Var är känslen när vi förlåter?

Är världen lika matt och svart som den alltid vart
Finns det en skatt bakom varje människas skratt
Jag känner dig. Jag känner mig.
Är det okej att säga nej?

Det finns ingen tröst i din inre röst
Det finns ingen lust, vi andas ut med en pust
Det finns en väg vi alla måste ta
Det finns ett ideal som alla kräver att vi måste va'

Men vad är vi om vi har varandra?
Vad är kärlek, Alexandra?

Lystring!

Hej, mina vänner
Jag måste få berätta något jag känner.
Det går helt överstyr, jag blir alldeles yr.
Får mig att känns mig som en vampyr.

Som att i motström simma
Kan jag inte sluta rimma.
Det började som en kul grej
Men nu kan jag inte ens skriva hej.
Utan att brista ut i ett "Nej"

Har ni tips på vad jag kan göra?
Utan att säga "att jag borde tuta och köra".

Jag vill vara den stora alfa-hanen,
Inte sitta hemma och komma på egna "alla barnen".
Tänkte att jag skulle bli poet,
och mitt ordförråd är större än din är mamma fet.
Men med bara rim i mitt vokabulär
kan jag inte ens köpa dill utan att också köpa sill, jag hatar sill. Jag svär.

Vad ska jag göra med denna oomväxlande makt.
Jag är ju helt och hållet totally fucked.
Ni ser, där tryckte jag tillochmed in ett annat språk.
Räkna med bråk, om Gunde Svan ännu en gång säger "Det är bare å åk".

Och varje gång jag får besök av en tjej
Tvingas hon smaka på min leverpastej
Sen säger jag artigt att jag heter Roy,
Visst vore det trevligt om vi hade skoj?

Och varje gång jag beger mig ut på stan
Går jag runt och låtsas vara amerikan
Besöker hamburgare restaurangen Burger King
Och låtsas vara någonting

Jag har drabbats av något konstigt rim-vansinne
för varje gång jag skriver, dyker orden upp som något hästminne
och varje gång jag spelar piano
måste jag först spela låten " Oregano".
Det är en låt av Björn Rosenström
det rimmar på exempelvis dröm.

Och varje gång jag får ett trevligt mail
måste jag blanda mig en redig cocktail
sen svarar jag: "Hej. Kul att höra ifrån dig"
Vad fan håller jag på med, det är inte okej.

Så snälla ge mig lite tips på hur jag kan gå vidare
Känner mig som en aptatisk glidare.
Jag vill ju kunna skriva en vanlig bok,
inte vara någon galen rim-tok.

Åh, jag vill kunna skriva vanliga texter,
och lugnt andas ut och börja kolla på Dexter
Det är en serie jag aldrig sett,
jag har inte ens hört seriens vinjett.

Jag fryser fan till is,
av denna udda rim-hybris.
Detta måste få ett slut,
jag står fan inte ut.

Men jag antar att det är en fas,
som jag råkar gå igenom i extas.
Snart kommer säkert vinden vända,
och jag kan långsamt fokusera min dagliga agenda.

Ha det fint och sköt om er,
Jag går att nå i mitt högkvarter.

Two

A stagnation of information
We find ourselves in the frustration
An endless struggle for perfection
And we vote "ourselves" in the election

The second one always turns the wheel
And we need another person to close the deal
How the hell can you be on your own?
Not even the president can stand alone

Megalomania will be your end
You can't be your own friend
Respect is the spoken word
Have you ever heard? It's quite absurd

You can't build an army out of one single guy
And you can't touch the sky
Without learning how to fly

You can't be nothing, without another
And I guess that you never grew up with a brother
And how do you think you parents met
Your own birth, you can't regret

If you want to be alone
What's the use of a phone
Egoism cannot rule
Where you the only student at your elementary school?


Family's are fucking created by two
Have you actually thought this through?
Companionship is all there is
And all we need is this:

Two!

Here's to You

Take a look at the our time
As we climb, up to sky
When we release our grip, we're ready to fly
over mountain high
Through air and pouring rain
Through clouds and forgotten pain

Then you will fall asleep in my arm
Just as quickly as you fell for my charm
And I will never wish for something more
Since you're the one that I adore
and all the stars that you ignite
everytime you're looking up in the night
It fills my whole body with delight

You better stick with me
For all eternity
You better stick with me
and I agree; your eyes are as blue as the sea

And I will always whisper your name
'cause you deserve nothing more than my tenderness
And I confess, you are all the same
but I wish you were here
I'm always be yours truly, my dear

I could wait a lifetime
Just to see you again
I would wait a lifetime
by I'm just sitting here, trying to explain
That all I feel, and all I do
Is only because of you
And what forever ever means to you
I'll try to make all your dreams come true

But here I sit alone, in my fortress of solitude
drinking, thinking and trying to forget that I am subdued
And all I got left now is my fears and all my tears
And I wish i could wish all of my thoughts into your ears
But you're to far away, and I've gone astray
But I'll promise I'll be okay
And yoy will try to look into my eyes,
beyond all the tears that I've cried
You will never be denied
I will stand by your side


The Arch Enemy of Ancient Time

You're tearing down that little bit of hope
You tied us all in a big fuckin rope
Don't play with open cards if you can't add them correctly
I wil split them directly

Never again Will I introduce you to My friends
You Will turn them against me
And rape them when I'm not around,
You're an out-of-date clown

The tower of Babel Will be destroyed
It will make you both mindless and unemployed
Only your enemies will leave you flowers
When you're on your deathbed, and just counting the hours

I became uncontrolled and on my own
Buckled up on an empty throne
I just sat there still, with my naivety
And watched you ruin my life, quitely

The only time you said good things about me,
Was just to show them your own hospitallity

I should have listened to everybody that told me you were fake
Instead I made my own views and took you like a piece of cake

But Sometimes we need people to show us,
what we can't see for ourselves
And then we change forever,
But however, whatever, I will never ever be that clever, whatsoever, again

I thought we were fantastic as four
But I'm backing off and you can have your whore
I hope you fucking rot and die
Or that someone makes you too a great bull's eye

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0