Caroline
Jag ligger i din säng, och ser dig när du sover.
Du är det vackraste jag sett, du är den bästa ibland gåver.
Du drömmer, men jag är mer vaken än förr
Det är en varsam vind som blåser mot din dörr.
Det finns en trygghet i hela din atmosfär.
Du är som skapad av en fantastisk konstnär.
Så när jag är med dig, förändras mitt beteende.
Jag ser på dig och jag tänker på ditt leende.
Det finns så många tankar i mitt huvud just nu.
Dem skaver och dem bankar, jag tror den enda för mig är du.
Jag smeker dig försiktigt på din vackra kind.
Du skakar till. Jag skäms och blir äckligt påmind,
Att jag får inte längre se, får inte tvingas bli förförd,
men din hud är så omänskligt len och oberörd.
Så det är svårt, för vinden avslöjar doften i ditt hår.
för när naturen skapar något vackert, sätter det sina spår.
Du sa att det var hårspray men jag vet att det är du,
och för varje gång jag andas in viskar mitt samvete: "Tabu".
Och det är så svårt att försöka vara frigid,
när vi haft det något gemensamt, en nu förlorad tid.
Och han som jag hatar, han var här förut.
Vi käka chips och såg på film, men jag ville att den skulle ta slut,
Så att han kunde lämna mig ensam med dig
Är inte olycklig kärlek vacker, så säg?
När du gick förra gången, så lät jag dig gå.
För jag visste att mera kärlek än så här kan jag inte nå.
Så du gav bort din hand, till en annan kavaljer.
Men jag tror du tänker på mig ibland, när han blundar och du ser.
Men fy fan, vad jag älskar, han den där, din nya man.
Han kommer alltid kunna ge dig, det jag inte kan.
För vad vi än var, och vad vi än är,
är det alltid 30 jävla mil som håller oss isär.
Han är det bästa du kommer att få, någonsin.
Men jag kommer alltid hata honom just för att han är din.
Men jag vill inte försvinna. Nej, jag kan inte det.
Men imorgon tvingas jag tillbaks till min fruktade verklighet.
Nu vänder du ryggen mot mig, och jag gör likaså.
Jag måste släppa dig. Jag måste låta dig gå.
Jag hoppas du blir lycklig och finner det du vill.
För dig ska tiden aldrig stå still.
Och nu har det nästan gått en vecka.
Det fanns inget mer att upptäcka.
Så allt är förgäves. Ingen avskedspuss.
Så jag lämnar dig nu och kliver på min buss.
Och det är en lång resa. Jag lär sitta här en stund.
Men jag hade inte bytt bort min plats för en enda sekund.
Jag kommer hem och drar för min gardin.
Vi kommer ses igen, i fantasin, Caroline.
© kognition. -2010/2011-
Du är det vackraste jag sett, du är den bästa ibland gåver.
Du drömmer, men jag är mer vaken än förr
Det är en varsam vind som blåser mot din dörr.
Det finns en trygghet i hela din atmosfär.
Du är som skapad av en fantastisk konstnär.
Så när jag är med dig, förändras mitt beteende.
Jag ser på dig och jag tänker på ditt leende.
Det finns så många tankar i mitt huvud just nu.
Dem skaver och dem bankar, jag tror den enda för mig är du.
Jag smeker dig försiktigt på din vackra kind.
Du skakar till. Jag skäms och blir äckligt påmind,
Att jag får inte längre se, får inte tvingas bli förförd,
men din hud är så omänskligt len och oberörd.
Så det är svårt, för vinden avslöjar doften i ditt hår.
för när naturen skapar något vackert, sätter det sina spår.
Du sa att det var hårspray men jag vet att det är du,
och för varje gång jag andas in viskar mitt samvete: "Tabu".
Och det är så svårt att försöka vara frigid,
när vi haft det något gemensamt, en nu förlorad tid.
Och han som jag hatar, han var här förut.
Vi käka chips och såg på film, men jag ville att den skulle ta slut,
Så att han kunde lämna mig ensam med dig
Är inte olycklig kärlek vacker, så säg?
När du gick förra gången, så lät jag dig gå.
För jag visste att mera kärlek än så här kan jag inte nå.
Så du gav bort din hand, till en annan kavaljer.
Men jag tror du tänker på mig ibland, när han blundar och du ser.
Men fy fan, vad jag älskar, han den där, din nya man.
Han kommer alltid kunna ge dig, det jag inte kan.
För vad vi än var, och vad vi än är,
är det alltid 30 jävla mil som håller oss isär.
Han är det bästa du kommer att få, någonsin.
Men jag kommer alltid hata honom just för att han är din.
Men jag vill inte försvinna. Nej, jag kan inte det.
Men imorgon tvingas jag tillbaks till min fruktade verklighet.
Nu vänder du ryggen mot mig, och jag gör likaså.
Jag måste släppa dig. Jag måste låta dig gå.
Jag hoppas du blir lycklig och finner det du vill.
För dig ska tiden aldrig stå still.
Och nu har det nästan gått en vecka.
Det fanns inget mer att upptäcka.
Så allt är förgäves. Ingen avskedspuss.
Så jag lämnar dig nu och kliver på min buss.
Och det är en lång resa. Jag lär sitta här en stund.
Men jag hade inte bytt bort min plats för en enda sekund.
Jag kommer hem och drar för min gardin.
Vi kommer ses igen, i fantasin, Caroline.
© kognition. -2010/2011-
Du
"Jag fick peta på kärlek men jag brände mitt finger,
och hur jag mår nu, är ändå inget hinder.
Dessa rim och dessa ord är vad jag lärde av dig.
Du är en fantastisk människa, men bara inte gjord för mig.
För jag är så dålig på sånt här,
men jag gör ett försök.
Jag blev olyckligt kär,
redan efter mitt första besök.
Jag stammar på orden för det känns inte så lätt,
du var nog det vackraste på jorden som jag sett,
Skulle ge dig allt, om du bara sa ja.
Skulle glömma allt, som inte var du och ja'.
När jag ser dina ögon, viker sig min själ.
Jag vill ge dig en kyss, men det blir ett farväl.
Jag vill ta del av ditt hjärta, men du har ingen plats för mig där,
för det har ej slutat smärta, sen den förra du höll kär.
Och jag står här i tunneln och jag väntar på dig,
för en dag ska du fatta att jag ska vara din tjej.
Jag kommer inte dränka mig i tårar och vatten,
för jag vet att jag är den eftersökta skatten.
Allting vi har. Ska du slänga det åt skogen?
Bara för att en visade sig vara omogen.
Jag är bättre än dom, jag skriker åt dig: "Kom".
Du kommer förändras, allt-efter-som.
Jag kommer inte ställa mig i vägen,
även om jag har en tendens till att va' trägen.
Du gör som du vill, och du gör som du säger,
men jag är den bästa bland alla "dina" tjejer.
Och jag vet det nu, jag fattar nog allt.
Jag hör nog hemma där det är ensamt och kallt.
Men jag är tillbaka. Jag är tillbaks i stan.
Jag ska smaka på allt som inte var din plan.
Mina lögner var trevligare än sanningen,
men jag saknar hela bemanningen.
och när jag vaknar, är det dig jag saknar.
Jag tittar skarpt upp och jag vaknar.
För vem bryr sig om det är så här,
du är mig kär även om vi är isär.
och vad som än händer hoppas jag du vet,
att du kommer alltid vara min evighet."
© kognition. -2011- (R. Ekelund, m.fl)
och hur jag mår nu, är ändå inget hinder.
Dessa rim och dessa ord är vad jag lärde av dig.
Du är en fantastisk människa, men bara inte gjord för mig.
För jag är så dålig på sånt här,
men jag gör ett försök.
Jag blev olyckligt kär,
redan efter mitt första besök.
Jag stammar på orden för det känns inte så lätt,
du var nog det vackraste på jorden som jag sett,
Skulle ge dig allt, om du bara sa ja.
Skulle glömma allt, som inte var du och ja'.
När jag ser dina ögon, viker sig min själ.
Jag vill ge dig en kyss, men det blir ett farväl.
Jag vill ta del av ditt hjärta, men du har ingen plats för mig där,
för det har ej slutat smärta, sen den förra du höll kär.
Och jag står här i tunneln och jag väntar på dig,
för en dag ska du fatta att jag ska vara din tjej.
Jag kommer inte dränka mig i tårar och vatten,
för jag vet att jag är den eftersökta skatten.
Allting vi har. Ska du slänga det åt skogen?
Bara för att en visade sig vara omogen.
Jag är bättre än dom, jag skriker åt dig: "Kom".
Du kommer förändras, allt-efter-som.
Jag kommer inte ställa mig i vägen,
även om jag har en tendens till att va' trägen.
Du gör som du vill, och du gör som du säger,
men jag är den bästa bland alla "dina" tjejer.
Och jag vet det nu, jag fattar nog allt.
Jag hör nog hemma där det är ensamt och kallt.
Men jag är tillbaka. Jag är tillbaks i stan.
Jag ska smaka på allt som inte var din plan.
Mina lögner var trevligare än sanningen,
men jag saknar hela bemanningen.
och när jag vaknar, är det dig jag saknar.
Jag tittar skarpt upp och jag vaknar.
För vem bryr sig om det är så här,
du är mig kär även om vi är isär.
och vad som än händer hoppas jag du vet,
att du kommer alltid vara min evighet."
© kognition. -2011- (R. Ekelund, m.fl)
