Freeze the picture
Can't hold on to the benefit of youth
Line up the stricture
Every day is a moment of truth

 

Playing house like the cavemen did
Memories of what my childhood forbid
Is this the price to pay getting old
Not even close to fool's gold

 

I see an old man in the mirror
Now everything's clearer

 

These four walls I've seen them all
Getting ready for a curtain call
Early to rise and early to bed,
Makes a man healthy, but socially dead

 

Am I the same?
Never doubted my self, but I'm fading
I got my pawn in the game
And the mirror's degrading

God was never my maker
and Satan was never my dad
Ereasing the fallen taker
Getting back the life I've never had

 

I have been down
Down but never broken

 

The man I wanted to be
Is the boy that I became
Always taking the higher ground
I never lived in shame
And just because I could
Doesn't mean I should
I'll never surrender
I'll never compromise
I'm just a guy who knows about sacrifice

 

Carve my name in stone
But I won't die alone

 

© kognition. -2014-

I'm pinned and down, I'm on my knees

There's a storm coming, I feel the breeze

So much for trying to compromise

This whole thing caught me by surprise

Was it all worth it, it ain't worth a shit.

Was it all worth it? I make you believe it. 

Have I lost my mind?

Blood in the face, makes me blind.

Is this how it feels being me

Bad things comes naturally

(c) -2014-

Hej. Det var ett par år sedan jag gjorde senaste inlägget. 

 

Det har hänt en hel del sen sist. Saker som gjorde att bloggen lätt kom i sista hand.

 

Först och främst så har jag varit farsa i 1,5 år.

En underbar dotter med sin fars ögon.

Det är stort att vara pappa. Mycket ansvar, men mycket kul. Framför allt att älska någon ovillkorligt. Det är nytt.

 

Det senaste halvåret har jag och bandet spelat in våran debutplatta. Den är äntligen färdig och det låter fantastisk. 11 grymma låtar som finns tillgängliga i slutet av mars. Det är i alla fall då vi har planerat att ha våran release.

 

Nu känner jag mig redo att starta upp min blogg igen. 

Nya dikter och texter har skrivits och kommer komma upp allt eftersom.

 

Det är härligt att vara tillbaka. 

Vi ses.

/ kognition.

© kognition. -2012-

(Tillägnad och skriven för min mamma, som nyligen gick bort i alldeles för tidig ålder)

I've been walking these roads for too long

Don't know where I stand or where I belong

I've might been satisfied with solitude and loneliness

Yeah, I've been satisfied with hearts and security

Now that I'm

lost again

Nothing ventured

Nothing gained, nothing gained

I have walked so many roads that I lost track again

And I have sailed so many seas that I can't hide from the rain

I've come to hate the whole world

I've come to hate it all

I've come to hate my own voice and my creation

You gotta learn to win some

And find it very deep

But after all you gotta die to be someone

I've come to hate the whole world

I've come to hate it all

I've been walking these roads for too long

Don't know where I stand or where I belong

I've might been satisfied with solitude and loneliness

Now that I'm

lost again

Nothing ventured

Nothing gained, nothing gained

Bury me, bury me soon.

© kognition. -2011-

© kognition -2011-

I'm The one
who walks alone
on my own
towards the intense
I'm the black sheep,
a little creep
Abandoned in
a beauty sleep
But what I know
A better place
Within the heart
Some kind of art
Speak in tongues
Powerful
Find it there
Wonderful

I was crawling right from the...start
But always ended up, getting what I... want
And sure as hell I'll take what I... need
Sometime all of my plans and ideas will be... agreed

Sleeping tight
For a better choice
Absorbing air
And feeling strong
I'm never wrong
Climbing
No more hiding
Combining
And describing
Forever
And ever
I'm free
I can see
It now
I've found it
It's perfect

I go to bed with mother superior

Don't pretend you understand me,
if you never have been free, you're just a wannabe

I got places to be,

and people to see
Friends to meet
and mistakes to repeat

I have dreams to fulfill
Thoughts to spill
Hearts to break
and money to make

© kognition. -2011-

Finns det nån vanlig blondin, lite lätt feminin?
Som föredrar ett glas vin, framför en sked heroin?
Som inte kokar kanin, som inte gillar urin?
Som inte bränns med stearin, som inte fetischar latrin?
Som inte föredrar män som är svin?
Som bara är lite lagom och fin
Och med naturliga läppar

Jag ligger i din säng, och ser dig när du sover.
Du är det vackraste jag sett, du är den bästa ibland gåver.
Du drömmer, men jag är mer vaken än förr
Det är en varsam vind som blåser mot din dörr.
Det finns en trygghet i hela din atmosfär.
Du är som skapad av en fantastisk konstnär.
Så när jag är med dig, förändras mitt beteende.
Jag ser på dig och jag tänker på ditt leende.
Det finns så många tankar i mitt huvud just nu.
Dem skaver och dem bankar, jag tror den enda för mig är du.

Jag smeker dig försiktigt på din vackra kind.
Du skakar till. Jag skäms och blir äckligt påmind,
Att jag får inte längre se, får inte tvingas bli förförd,
men din hud är så omänskligt len och oberörd.
Så det är svårt, för vinden avslöjar doften i ditt hår.
för när naturen skapar något vackert, sätter det sina spår.
Du sa att det var hårspray men jag vet att det är du,
och för varje gång jag andas in viskar mitt samvete: "Tabu".
Och det är så svårt att försöka vara frigid,
när vi haft det något gemensamt, en nu förlorad tid.
Och han som jag hatar, han var här förut.
Vi käka chips och såg på film, men jag ville att den skulle ta slut,
Så att han kunde lämna mig ensam med dig
Är inte olycklig kärlek vacker, så säg?

När du gick förra gången, så lät jag dig gå.
För jag visste att mera kärlek än så här kan jag inte nå.
Så du gav bort din hand, till en annan kavaljer.
Men jag tror du tänker på mig ibland, när han blundar och du ser.
Men fy fan, vad jag älskar, han den där, din nya man.
Han kommer alltid kunna ge dig, det jag inte kan.
För vad vi än var, och vad vi än är,
är det alltid 30 jävla mil som håller oss isär.
Han är det bästa du kommer att få, någonsin.
Men jag kommer alltid hata honom just för att han är din.
Men jag vill inte försvinna. Nej, jag kan inte det.
Men imorgon tvingas jag tillbaks till min fruktade verklighet.

Nu vänder du ryggen mot mig, och jag gör likaså.
Jag måste släppa dig. Jag måste låta dig gå.
Jag hoppas du blir lycklig och finner det du vill.
För dig ska tiden aldrig stå still.
Och nu har det nästan gått en vecka.
Det fanns inget mer att upptäcka.
Så allt är förgäves. Ingen avskedspuss.
Så jag lämnar dig nu och kliver på min buss.
Och det är en lång resa. Jag lär sitta här en stund.
Men jag hade inte bytt bort min plats för en enda sekund.
Jag kommer hem och drar för min gardin.
Vi kommer ses igen, i fantasin, Caroline.

© kognition. -2010/2011-