kognition.

Föjande text är en ganska halvfärdig text, men fick en request om att jag borde posta den.
Så exklusivt för er läsare nu.
Here it goes:

-------------

Vi hade mött varann igen efter ett halvår av distans.
Vi sågs på halva vägen mot landet ingenstans.
Hon var vackrare än den vackraste kvinna.
Jag hade kunnat släppa allt, för denna gudinna.

För finare än så kunde ingen bli.
Hon var för evigt gjord till att vara fri.
Så där satt vi i en bil, och åkte säkerligen 48 mil,
mot skogen där jag skulle bli kär.
Långt bortom blommor och bär. Sen var vi plötsligt där.

Vi tryckte in oss i en oisolerad friggebod.
Och vid midsommarkvällens slut förklarade jag vart jag stod.
Att jag kunde inte älska någon mera än så här.
Jag ville påbörja en öändlig kärleksaffär.
Och i vår alldeles förkrympta 30-tals bädd,
såg hon på mig som om hon vore rädd.

Men jag såg henne le.
Bakom spackel och tretton lager av mascara
Sa hon: "Snälla, låt mig se.
Du döljer så mycket, kan du mina frågor besvara.

Jag vill fly med dig. Till ett annat land.
Bara du och jag. Tätt ihop på tu man hand.
Och ingenting behöver vi ta för givet.
För jag vet att det finns något större mellan oss och detta livet".

Och längs horisonten gick solen ner.
Det blev en trivsam tystnad i ett tryggt kvartér.
Och jag såg på henne med min förblindade blick.
Jag ville hålla henne och aldrig släppa taget om det gick.

Allt blev förändrat sen.
Vi kysstes och åkte hem igen.
Och där hemma i min lägenhet.
Förvandlades våra drömmar till en verklighet.
Och strax därefter blev vi ett par.
Jag skulle låta henne bli en kvinna under mitt försvar.
Jag hade inte sökt, men jag fann ändå.
Hon var bäst i världen och blott tjugotvå.

Hon var en drottning, och jag vag var hennes kung.
Hon fick mig att se på kärlek på samma sätt som när jag var ung.

Och vi såg på varann och tänkte att det här måste fungera,
även om allting runt oss slutar att existera.
Men vi visste väl att vår saga hade ett slut.
Att allt skulle gå förlorat på mindre än en minut.
Och jag blev olycklig och vrång, så less på allt tvång.
Jag låste in mig och skrev en sång.