Linda

Hos dig finns det bara om och men
fast hos mig finns det bara ord om sanningen
Ja, du lever ditt liv som du alltid har gjort
alltid hållit dig långt ifrån din hembygdsort
fast du försakar all dens existens
för du älskar när det bränns,
eller gör du?

Är du så nöjd att du vantrivs med ditt liv?
Eller finner du tröst bland alla alternativ?
Så osäker på vad vill, eller så vet du vad du vill
det är bara tiden som står still.
Du lever och är som dem du föraktat,
fast med känslor du aldrig kontaktat.
Hur känns det nu?

Du försöker vara stillsam och tillbakadraget klok,
men när man tittar i dina ögon läser man dig som en bok.
Jag vet precis vem du är, jag har varit där du är.
Du lever i snön och väntar på en glaciär.
Du har nog aldrig kännt lycka inuti,
nej, för i ditt huvud hör du bara måsars skri.

Du känner dig bara trygg när du aktar din rygg.
Du har ett automatiskt försvar, som gör det till ett allvar.
Dags att ta till vara på alla minuter.
För ju mer du andas ut kan jag lova att du njuter.

Ja, lägg dig ner, ta det lugnt och andas ut.
Med frihet och lättnad tar man lättare beslut.
Det är ingen som orkar med dig mer,
alla springer ifrån dig, det är mer än vad du ser.

Men spring ikapp mig nu. Kom, bara kom!
Jag lovar dig fullständigt att du inte är som dom.
Du är fullkomlig, dem är tomma och blinda.
Vad du än förnekar så ser jag rakt igenom dig, Linda.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0